Ibland förstår jag vad man ibland kan vara rädd för, varför jag stod kvar extra länge. För länge. Speciellt när flera viktiga personer befinner sig lite för långt bort. Ibland med dom nära också. Men.. Det finns många saker som aldrig sett så bra ut, som känns så bra som nu samtidigt som något, eller just den här saken får mig att tänka tillbaka. Som att de finns något där mer än trygghet och klarhet, fast jag vet att de inte gör de. Ingenting finns där. Men de är konstigt och ovanligt med oklara saker.. Vara förvirrad och behöva gissa. Och fan, jag har helt glömt bort hur man beter sig. Hur man gör..



Hur man spelar..
/Paulina.